Hur mycket bryr sig klädföretagen? Den frågan kan man få svar på i Råd & Röns (Sveriges Konsumenters tidskrifts) granskning från augusti 2007. Där granskade de några av våra vanliga klädkedjor här i Sverige. Resultatet blev väldigt varierande, med vissa företag i toppen, med höga poäng, så som H&M, Mango, Zara och Vero Moda. Någonstans i mitten, med något lägre resultat hamnade Dressmann, Mexx, Kappahl och MQ. I botten hamnade Lindex, Benetton och Esprit. Esprit samlade bara ihop 4 poäng i granskningen, jämfört med H&M:s 73 poäng. Det är uppenbart att det finns stora skillnader mellan företagen i deras engagemang och ansvarstagande. Trots detta är ingen klädkedja riktigt bra när det gäller miljöarbete och etisktarbete, även om vissa har kommit en bit längre på vägen.

Det Råd & Rön granskade var:

• företagets vilja att svara på frågor
• om företagen har en uppförandekod (se mer om uppförandekoder i förra inlägget)
• om uppförandekoden är utformad på ett bra sätt
• om och hur företagen arbetar med miljöfrågor
• om det finns miljö- eller etikmärkta varor i företagets sortiment

Alltså gäller granskningen kort och gott om i vilken grad företagen kontrollerar sin produktionskedja när det gäller miljö och arbetarnas rättigheter. De som granskat företagen har inte besökt själva företaget, men gjort omfattande research utöver de frågor som ställts till företaget.

Vad blev resultatet?

Alla företag i granskningen har en lång väg kvar innan deras kläder kan kallas för ”etiska alternativ”, även de företagen med bäst resultat. Inget företag har heller full koll på sin produktionskedja (d.v.s. koll på alla underleverantörer). Företagens sätt att köpa in kläder går ofta emot deras uppförandekoder. Det kanske inte är så konstigt att H&M fick bra betyg, med tanke på att det är det största klädföretaget i Europa och har i över 10 års tid granskats och utsatts för press. Därmed har de utvecklat sitt policyarbete. Både Mango och Vero Moda har fått bra betyg, delvis p.g.a att de redovisat alla sina underleverantörer. Lindex och Esprit däremot ville inte i Råd & Röns undersökning svara på de frågor som skickats till dem. Det finns heller ingen som helst tillgänglig information om något miljö- eller etikarbete för Esprit. I granskningen sägs det om Esprit, som fått så dåligt resultat, att ”frågan är om vi konsumenter överhuvudtaget ska stiga in i deras butiker innan företaget vaknar upp och börjar ta miljö- och etikarbetet på allvar”. Föreningen Rena Kläder har tidigare kontaktat Esprit för att påpeka allvarliga kränkningar hos företagets underleverantörer, men Esprit har inte agerat.

Uppförandekoderna får underkänt och räcker ej till

Idag har i stort sätt alla företag en uppförandekod (skriftliga regler, antaget av företaget själv). 10 utav de 11 granskade företagen har en bra uppförandekod. Benetton har en etisk uppförandekod, men den får underkänt. Detta innebär bl.a att underleverantörerna måste kontrolleras.  H&M, Mango, Mexx, Vero Moda och Zara har skrivet i deras kod att alla underleverantörer skall kontrolleras. Några klädkedjor (Dessmann, Kapp-Ahl, Lindex och MQ) har en uppförandekod som säger att endast vissa underleverantörer skall kontrolleras. Esprit har en uppförandekod, men kontrollerar den inte. Det finns många problem med kontrollerna, bl. a. är förekomsten av förfalskade tidkort och id-handlingar av de arbetande vanligt. Vissa företag låter enbart visa delar av fabriken, när större delen av produktionen sker på andra ställen. Anledningen till att inköpsmetoderna går emot företagets uppförandekod är att företagen pressar priserna så mycket och vill ha snabba leveranser för att följa modet, så att det blir omöjligt för underleverantörerna att leva upp till företagets uppförandekoder. Detta tyder på att uppförandekoder inte räcker till.  Ett exempel som nämns i granskningen är att en textilarbetare i Pakistan endast tjänar cirka 0,19 euro i timmen (= 1,75 kronor). Lönerna motsvarar endast 1 % av klädernas försäljningspris. Kanske något att tänka på nästa gång man köper ett nytt plagg.

Miljöproblem

Mycket fossila bränslen, vatten och för att inte tala om alla bekämpningsmedel som används vid tillverkningen av kläder. En uppskattning av organisationen Environmental Justice Fondation går det åt hela ett kilo bekämpningsmedel för varje hektar bomull. Mellan 25 och 77 miljoner jordbruksarbetare runt om i världen är akut förgiftade av bekämpningsmedlen.

Detta är vad företagen gör/inte gör för att motverka bland annat miljöproblemen:

•  H&M sätter varje år upp mål för att minska miljöpåverkan
•  Mango och Vero Moda har en omfattande policy vad gäller farliga kemikalier
•  Kapp-Ahl, Zara och Mango utvärderar miljöarbetet
•  H&M och Kapp-Ahl är de enda företag som har någon form av miljömärkning
•  Ingen av företagen har någon rättvisemärkning 

Slutsatser av granskningen

Flerpartsinitiativ är viktigt (d.v.s. att fackföreningar, människorättsorganisationer och företag har möten där de utbyter erfarenheter om miljö- och etikfrågor). De klädekedjor som redan har detta fick högre resultat i granskningen. Några av dem är H&M, Zara, Dressmann och Kapp-Ahl. När det gäller miljön är det bra att köpa miljömärkta kläder och helst dessutom rättvisemärkta, men detta finns det brist på hos många klädkedjor. Rättvisemärkta kläder är nästan helt obefintliga.

Slutsatsen i granskningen var att förbättringar inom klädtillverkningen inte kan ske förrän tillverkarna inser att deras inköpsmetoder orsakar arbetarnas hårda villkor.

Vill du se hela resultatet eller läsa mer om granskningen? Klicka HÄR!

Reagera!