Direktlänk till inlägg 18 november 2010
"I november 2003 dömdes åtta personer för att de försökt starta en facklig förening i Kina. Två av dem fick sexton respektive åtta års fängelse för omstörtande verksamhet" (Lindström, Sverker: Gränslösa Kläder, 2004, s.45)
Detta är inte ovanligt. På flera fabriker runt om i världen (inte minst i de tidigare nämnda ekonomiska frizonerna) motarbetas fackliga organisationer. Där är idag fri facklig organisation inte en mänsklig rättighet. Kina som nämns ovan, kan beskrivas som ”landet där både facket finns och är förbjudet”.
I Kina är fria fackliga föreningar förbjudet. Kina är dessutom det land som producerar mest kläder. Men även i andra länder där fackföreningar är tillåtna, motarbetas de. Det är helt enkelt svårt för arbetarna att kräva sin rätt, då det genast uppstår svårigheter. Men vad säger då lagen? Enligt ILO (International Labour Organisation), vilket är FN:s organ för arbetsmarknadsfrågor, ska det finnas föreningsfrihet och skydd för rätten att organisera sig. Man skall även ha rätt att organisera och förhandla kollektivt. Detta är något som sällan följs i Kina.
Arbetarna i botten på varuförsäljningkedjan blir offren. Att nämna är, Bangladesh där det finns över 2400 syfabriker och där troligen mindre än 10% av arbetarna är med i fackföreningar. Vad är då fackföreningar bra för då? Fackföreningar kan kräva skadestånd vid varje avskedande. Vilket ger arbetarna möjligheten att klaga på de problem som finns utan att riskera att få sparken. De har också rätt till betald semester och extra betalt vid övertidsarbete.
Ett annat exempel på då fackföreningar motarbetas presenteras i en intervju som Rena Kläder gjorde år 2004. Fabriksarbetaren Hamdani, som jobbar på fabriken Panarub i Indonesien berättade då om deras villkor. Arbetstiderna var långa och lönen var svår att klara sig på. Han och andra arbetare på fabriken bestämde sig för att gå samman för att bilda en fackförening. Detta kan vara farligt i Indonesien, då diskriminering av dem som går med i facket är vanligt. Många är därför rädda för att gå med. Hamdani gav dock inte upp, vilket ledde till att även han blev trakasserad av fabriksledningen. Det slutade med att han fick sparken, sommaren 2003. Men med mycket support från konsumenter i Norden blev Hamdani åter anställd 2004.
Detta visar att vi som konsumenter faktiskt kan påverka genom demonstrationer och annat support. Om vi kräver att arbetarna ska kunna organisera sig fackligt, kan det bli ändring!
Reagera!
”Tänk inte på kläder som det pris du betalat, tänk på dem som en resurs och en massa timmars nedlagt arbete” (Grön Design, 2008, s.93) Det finns många sätt vi konsumenter kan påverka och ställa krav på våra kläder, kanske fler sätt ...
Att handla som tidigare nämnt 24 kilo textil per person och år tar skada på såväl miljön som för de sömmerskor som arbetat för en svältlön. Detta är inget man ser när man går in i en nyöppnad fräsch butik full med alla nya trendiga jeans och toppar, ...
I ett hav av missförhållanden och hopplöshet går de emot strömmen. Against all odds. Detta inlägg skall tillägnas en organisation som kämpar för arbetsförhållanden och ett klädmärke som också jobbar för bättre arbetsförhållanden samt som endast använ...
Att den ekologiska bomullen varit i hetluften de senaste åren är ingen nyhet, men vad finns det egentligen för miljömärkningar av kläder och textilier? Livsmedelsbranschen har kommit en bit längre när det gäller miljömärkningar än textilbransche...
Textilindustrin är idag den sjätte mest förorenade industrin i världen. Som ett sken från klar himmel kom den ekologiska bomullen. Den blir alltmer vanlig, men ännu utgör den ekologiska bomullen mindre än 1 % av världens totala bomullsproduktion. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 | 5 | 6 |
7 |
|||
8 |
9 |
10 |
11 | 12 |
13 |
14 |
|||
15 |
16 |
17 |
18 | 19 |
20 |
21 |
|||
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
|||
29 |
30 |
||||||||
|