Här i Sverige köper vi i genomsnitt 24 kilo textil per person och år. Detta är en stor ökning från 1994, då vi i snitt köpte 15 kilo. Konsumtionen av textilier verkar inte vara på nedgång, utan snarare tvärt om. Snabbare modetrender och inredningstrender ökar textilkonsumtionen. Bomullen är idag den råvara som används mest till textilier. Hela 40% av alla kläder är i bomull. Att ha på sig en bomullströja är ingen konstighet, men något som många inte tänker på är vilken påfrestning bomullen är för miljön och för de som arbetar med den.

Bomullen växer fram

För en bomullsplanta tar det normalt sett ungefär 7 veckor att gro innan små knoppar börjar växa fram. Dessa knoppar öppnar sig sedan och små blommor växer fram. När blommornas blad sedan vissnar och faller bildas en liten grön omogen boll som består av frön. Det är härifrån bomullsfibrerna växer ut, som får bollen att spricka och en bomullstuss tittar fram. Hela denna process från frö till bomull färdig att plockas tar ungefär 6 månader.

Längs vägen har massor av bekämpningsmedel använts. Av all världens odlings yta, utgör bomullsodlingen 2,4 % av den. Tillskillnad från många andra grödor används oproportionerligt mycket bekämpningsmedel, framförallt insektsmedel. Hela 11 % av världens kemiska bekämpningsmedel och 25 % av världens insektsmedel inom jordbruket används till bomullsodlingarna. Två värstingkemikalier som används är ogräsmedlet parakvat och nervgiftet endosulfan. En liten mängd parakvat är dödligt och inget motgift finns. WHO, World Health Organization, har uppskattat att det varje år dör 40 000 människor som följd av alla bekämpningsmedel. Arbetarna som jobbar på odlingarna är ofta inte skyddade från kemikalierna, utan kommer i direkt kontakt med dem.

Bomullen når textilfabriken –en smutsig historia

Vidare går den plockade bomullen till textilfabrikerna. Även här används många miljö- och hälsofarliga kemikalier. Ett och samma plagg kan gå igenom alla dessa steg: kardning, spinning, klistring, vävning, avklistring, blekning, tvätt, mercerisering och färgning. Som du ser är det många steg. Det är inte alltid det smutsiga vattnet renas från fabrikerna, utan rinner rätt ut i grundvattnet och förgiftar byns dricksvatten. Ett exempel på detta är staden Karur, i södra Indien som har 606 färgningsfabriker, där Sverige är bland de främsta importörerna. Färgningsfabrikerna i Karur är kända för sin starka färg och kraftiga lukt. 3000 ton slam lämnar fabrikerna varje dag och som sedan bara läggs på hög utanför fabrikerna. När regnet sedan faller tränger sig slammet ned i jorden och förgiftar grundvattnet. P.g.a detta råder det stor brist på vatten i Karur. Även Kina är drabbat, där vart tredje vattendrag är allvarligt förorenat och den biologiska mångfalden är hotad. Processer som färgning, tvätt och blekning kräver ofantliga mängder vatten som sedan sipprar ut i vattendragen. Man beräknar att en medelstor anläggning gör av med 600 000 liter vatten varje dag.

Vattenbrist 

Tillsammans med ris och socker är bomullen den mest vattenkrävande grödan. P.g.a att bomull odlas i många torra områden, är konstbevattning vanligt. För att odla ett kilo bomull går det åt mellan 10 000 och 17 000 liter vatten. Till den där bomulls t-shirten du har på dig har det gått åt så mycket som ca 2750 liter vatten. Att det går åt så enorma mängder vatten har lett till vattenbrist och att sjöar och vattendrag krymp ofantligt, framförallt de senaste åren. Aralsjön i Uzbekistan är ett skräckexempel. En gång i tiden tillhörde Aralsjön en av världens fyra största sjöar. Idag är Uzbekistan världens tredje största exportör av bomull. Vilket har lett till att det idag endast återstår 15 % av den dåvarande sjön. Det vatten som finns kvar är dessutom två gånger saltare än havsvatten. Försaltningen har även gjort 44 % av jordbruksmarken obrukbar. Som effekt av all konstbevattning sjunker grundvattennivån på många ställen, medan öknarna bara breder ut sig. Detta är bomullens baksida.

Reagera!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

”Tänk inte på kläder som det pris du betalat, tänk på dem som en resurs och en massa timmars nedlagt arbete” (Grön Design, 2008, s.93)  Det finns många sätt vi konsumenter kan påverka och ställa krav på våra kläder, kanske fler sätt ...

Att handla som tidigare nämnt 24 kilo textil per person och år tar skada på såväl miljön som för de sömmerskor som arbetat för en svältlön. Detta är inget man ser när man går in i en nyöppnad fräsch butik full med alla nya trendiga jeans och toppar, ...

I ett hav av missförhållanden och hopplöshet går de emot strömmen. Against all odds. Detta inlägg skall tillägnas en organisation som kämpar för arbetsförhållanden och ett klädmärke som också jobbar för bättre arbetsförhållanden samt som endast använ...

Att den ekologiska bomullen varit i hetluften de senaste åren är ingen nyhet, men vad finns det egentligen för miljömärkningar av kläder och textilier? Livsmedelsbranschen har kommit en bit längre när det gäller miljömärkningar än textilbransche...

Textilindustrin är idag den sjätte mest förorenade industrin i världen. Som ett sken från klar himmel kom den ekologiska bomullen. Den blir alltmer vanlig, men ännu utgör den ekologiska bomullen mindre än 1 % av världens totala bomullsproduktion.  ...