Att handla som tidigare nämnt 24 kilo textil per person och år tar skada på såväl miljön som för de sömmerskor som arbetat för en svältlön. Detta är inget man ser när man går in i en nyöppnad fräsch butik full med alla nya trendiga jeans och toppar, men det är många kläders fula baksida. Som konsument kan det vara svårt att ha detta i åtanke då man sträcker fram sitt provade plagg till expediten i kassan.

Miljön och bomullsodlare tar skada

Till varje klädesplagg har flera tusen liter vatten gått åt. För att odla ett kilo bomull har det gått åt mellan 10 000 och 17 000 liter vatten. Konstbevattningen har tagit död på många djurarter som lever i sjöar och hav, där vattnet hämtats ifrån. Som tidigare nämnt är Aralsjön i Uzbekistan ett skräckexempel. Att vart tredje vattendrag i Kina är förorenat är bland annat en konsekvens av att många kemikalier släppts ut. Det är heller inte bara miljön som kommer till skada. Om ni läste mitt första inlägg fick ni läsa om bomullsodlaren Gormail Singh som så många andra bomullsodlare lider av mag- och strupcancer p.g.a de tunga bekämpningsmedlen som han varje dag kommer i kontakt med. Och som jag nämnde i inlägget ”Från bomullsplanta till färdig produkt” dör varje år 40 000 människor som följd av alla bekämpningsmedel som används. Det är en uppskattning som WHO, World Health Organization gjort. Frågan är då om det är detta vi vill. Ska så många varje år dö som bland annat en effekt av att kläder tillverkas så oetiskt och omiljövänligt som de faktiskt gör?

Jobbar inom samma företag, men med olika förutsättningar

I boken Gränslösa Kläder av Sverker Lindström skildras kontrasterna mellan hur dålig arbetsmiljön är och hur dåliga lönerna är för arbetarna på Reeboks fabriker jämfört med de som jobbar på Reebok-koncernens huvudkontor. Där är det en helt annan visa. Arbetsförhållandena på huvudkontoret är som en helt annan värld. Där erbjuds förmånliga sjukförsäkringslösningar, tandvård, gratis träningstid i gym, lång semester, rätt att vara ledig i sex dagar för välgörenhetsarbete, organiserad barnpassning, sjuklön på 100 % i 90 dagar, mm. Listan kan med andra ord göras lång.  Detta visar att alla inte lever med samma förutsättningar och att vi lever på andras bekostnad.

Reagera!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

”Tänk inte på kläder som det pris du betalat, tänk på dem som en resurs och en massa timmars nedlagt arbete” (Grön Design, 2008, s.93)  Det finns många sätt vi konsumenter kan påverka och ställa krav på våra kläder, kanske fler sätt ...

I ett hav av missförhållanden och hopplöshet går de emot strömmen. Against all odds. Detta inlägg skall tillägnas en organisation som kämpar för arbetsförhållanden och ett klädmärke som också jobbar för bättre arbetsförhållanden samt som endast använ...

Att den ekologiska bomullen varit i hetluften de senaste åren är ingen nyhet, men vad finns det egentligen för miljömärkningar av kläder och textilier? Livsmedelsbranschen har kommit en bit längre när det gäller miljömärkningar än textilbransche...

Textilindustrin är idag den sjätte mest förorenade industrin i världen. Som ett sken från klar himmel kom den ekologiska bomullen. Den blir alltmer vanlig, men ännu utgör den ekologiska bomullen mindre än 1 % av världens totala bomullsproduktion.  ...

Här i Sverige köper vi i genomsnitt 24 kilo textil per person och år. Detta är en stor ökning från 1994, då vi i snitt köpte 15 kilo. Konsumtionen av textilier verkar inte vara på nedgång, utan snarare tvärt om. Snabbare modetrender och inredningstre...