”En ny tid har brutit in, eller mera korrekt uttryckt, den gamla tiden har på sätt och vis kommit tillbaka. Tillverkningen sker återigen i sådana fabriksmiljöer som det tagit hundra år av facklig kamp och organisationsbyggande i de rika länderna att förmänskliga.” (Lindström, Sverker: Gränslösa Kläder 2004, s. 21)

Med detta citat tänkte jag komma in på Sweatshops eller Maquilas fabrikerna som de även kallas. För att kort beskriva vad Sweatshop innebär är att kalla det hela för slavarbete eller ”utsvettning” av de arbetande. Det berättas om löner som inte når upp till den lagstadgade minimilönnivån (som i sig är oerhört låg), att det fifflas med lönen, att den hålls inne eller ej betalas ut i tid, vilket får stora konsekvenser för fabriksarbetarna. Fackföreningar motarbetas, om de ens existerar. Minderåriga har visat sig jobba på en del Sweatshopfabriker, trots att 18 år krävs för arbete i textilbranschen enligt lag. Då har ofta förfalskningar av deras identitet använts för att allt ska verka normalt, då kontroller sker. Förekomsten av psykiska eller fysiska bestraffningar och sexuella trakasserier i denna kvinnobransch som textilindustrin är, är heller inte helt ovanligt.

Urusel arbetsmiljö

Arbetsmiljön och säkerheten är på många fabriker runt om i Asien under all kritik. T.ex stängda utrymningsvägar, bullriga maskiner utan att arbetarna garanteras hörselskydd, användning av farliga kemikalier utan rätt skyddsutrustning.  Förbud mot toalettbesök och påtvingade övertidsarbete, utan extra ersättning. Allt för att göra produktionen av våra kläder så effektiv och billig som möjligt. Tänk dig själv att inte få gå på toan när du tvingas jobba upp emot 19 timmar/ dygn, vilket har hänt på vissa fabriker. Är det hållbart och är vi som enligt citatet ovan tillbaka på ruta ett igen?

Listan kan göras lång om vad som förekommer i dessa Sweatshopfabriker. Det är även så att många svenska kedjor använder sig av sådana här underleverantörer.

Sweatshops en nödvändighet?

Enligt kunniga är detta Sweatshop-system inte en nödvändighet för att vi som konsumenter ska kunna köpa billigare kläder här i väst. Att höja deras löner och arbetsmiljö kostar inte så himla mycket. Ett exempel är från en av sportmärket Nikes upphandlingar i Dominikanska Republiken där arbetskostnaden för en t-shirt låg på ynka 65 öre. Denna tröja såldes sedan i USA och övriga världen för ungefär 170 kr. För att öka arbetarnas löner med 100% krävs endast 65 öre per t-shirt. Något att ha i tanken då, man vill förändra detta ”djävulens system”.

Reagera!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

”Tänk inte på kläder som det pris du betalat, tänk på dem som en resurs och en massa timmars nedlagt arbete” (Grön Design, 2008, s.93)  Det finns många sätt vi konsumenter kan påverka och ställa krav på våra kläder, kanske fler sätt ...

Att handla som tidigare nämnt 24 kilo textil per person och år tar skada på såväl miljön som för de sömmerskor som arbetat för en svältlön. Detta är inget man ser när man går in i en nyöppnad fräsch butik full med alla nya trendiga jeans och toppar, ...

I ett hav av missförhållanden och hopplöshet går de emot strömmen. Against all odds. Detta inlägg skall tillägnas en organisation som kämpar för arbetsförhållanden och ett klädmärke som också jobbar för bättre arbetsförhållanden samt som endast använ...

Att den ekologiska bomullen varit i hetluften de senaste åren är ingen nyhet, men vad finns det egentligen för miljömärkningar av kläder och textilier? Livsmedelsbranschen har kommit en bit längre när det gäller miljömärkningar än textilbransche...

Textilindustrin är idag den sjätte mest förorenade industrin i världen. Som ett sken från klar himmel kom den ekologiska bomullen. Den blir alltmer vanlig, men ännu utgör den ekologiska bomullen mindre än 1 % av världens totala bomullsproduktion.  ...