”Tänk inte på kläder som det pris du betalat, tänk på dem som en resurs och en massa timmars nedlagt arbete” (Grön Design, 2008, s.93) 

Det finns många sätt vi konsumenter kan påverka och ställa krav på våra kläder, kanske fler sätt än vi tror. Enligt Naturskyddsföreningen och säkerligen många andra går det både att vara modemedveten och miljömedveten på samma gång.

Tänk efter en gång innan

Slow fashion har blivit ett nytt begrepp och det innebär att man prioriterar färre kläder, men med bättre kvalité. Bättre kvalité gör att kläderna håller längre vilket leder till att färre kläder inhandlas och det blir mindre miljöpåverkan. Alltså skippa att köpa tunna, sladdriga kläder, med dålig kvalité som kanske redan har massa slitningar för att ge en bra ”look”. Tänk efter en gång innan du köper ett nytt klädesplagg. Handla inte på impuls, utan tänk ut vilka nyckelplagg som du kan behöva i din garderob. Se även till att använda de kläder du köper!

Secondhand –ett bra alternativ

På senare år har det åter blivit mer modernt med secondhand kläder. Det är dessutom miljösmart att köpa det som någon annan har tröttnat på. Lika väl kan du själv se till att lämna in kläder du tröttnat på till någon secondhand butik eller annan insamling! Till ett secondhand plagg har hela 97 % mindre energi gått åt jämfört med om samma plagg hade nyproducerats. Något som även är nytt, är att secondhand kläder från och med nu kan miljömärkas med Naturskyddföreningens egen märkning Bra Miljöval.

Handla ekologiskt

Om du hellre vill köpa ett nyproducerat plagg, köp då i första hand ett med ekologisk bomull och gärna med någon miljömärkning (kolla inlägget om miljömärkningar). Ställ även krav och fråga i butikerna efter ekologiska kläder. Om det finns, köp även plagg med rättvisemärkning.

Andra alternativ till bomull

Det finns många fler material än bomull. Att använda fler material är även att tänka på miljön med tanke på att bomullen slukar så många miljögifter. Hampa är till exempel ett material som ofta odlas helt utan bekämpningsmedel eller konstgödsel. Lin och svensk ull är två andra bra alternativ till bomullen.

Vårda dina kläder klimatsmart

Genom små knep kan man vårda sina kläder mer miljövänligt. Ett sätt är att tvätta så mycket som möjligt på 40°. Spara på vatten och kemikalier genom att vädra mer och tvätta mindre. Se även till att fylla tvättmaskinen då du ska tvätta och använd alltid miljömärkta tvättmedel. Kläderna blir heller inte renare av överdosering av tvättmedel, så undvik det. Det är även klimatsmart att skippa sköljmedlet. 

 5 smarta tips!

• Ska du på fest eller kanske en bal? Hyr dina festkläder! Det gynnar både plånboken och miljön. 

• Undvik att köpa kläder med kemtvätt! Ämnena som används vid kemtvätt är giftiga. Klorin och formaldehyd som används är även cancerframkallande. Dessutom stannar ofta kemikalierna kvar i kläderna efter tvätten. 

• Använd skorna varannan dag så håller de bättre!

• Vädra mer och tvätta mindre!

• Skänk kläder du inte använder till en insamling eller till någon i din omgivning!

Reagera!

Att handla som tidigare nämnt 24 kilo textil per person och år tar skada på såväl miljön som för de sömmerskor som arbetat för en svältlön. Detta är inget man ser när man går in i en nyöppnad fräsch butik full med alla nya trendiga jeans och toppar, men det är många kläders fula baksida. Som konsument kan det vara svårt att ha detta i åtanke då man sträcker fram sitt provade plagg till expediten i kassan.

Miljön och bomullsodlare tar skada

Till varje klädesplagg har flera tusen liter vatten gått åt. För att odla ett kilo bomull har det gått åt mellan 10 000 och 17 000 liter vatten. Konstbevattningen har tagit död på många djurarter som lever i sjöar och hav, där vattnet hämtats ifrån. Som tidigare nämnt är Aralsjön i Uzbekistan ett skräckexempel. Att vart tredje vattendrag i Kina är förorenat är bland annat en konsekvens av att många kemikalier släppts ut. Det är heller inte bara miljön som kommer till skada. Om ni läste mitt första inlägg fick ni läsa om bomullsodlaren Gormail Singh som så många andra bomullsodlare lider av mag- och strupcancer p.g.a de tunga bekämpningsmedlen som han varje dag kommer i kontakt med. Och som jag nämnde i inlägget ”Från bomullsplanta till färdig produkt” dör varje år 40 000 människor som följd av alla bekämpningsmedel som används. Det är en uppskattning som WHO, World Health Organization gjort. Frågan är då om det är detta vi vill. Ska så många varje år dö som bland annat en effekt av att kläder tillverkas så oetiskt och omiljövänligt som de faktiskt gör?

Jobbar inom samma företag, men med olika förutsättningar

I boken Gränslösa Kläder av Sverker Lindström skildras kontrasterna mellan hur dålig arbetsmiljön är och hur dåliga lönerna är för arbetarna på Reeboks fabriker jämfört med de som jobbar på Reebok-koncernens huvudkontor. Där är det en helt annan visa. Arbetsförhållandena på huvudkontoret är som en helt annan värld. Där erbjuds förmånliga sjukförsäkringslösningar, tandvård, gratis träningstid i gym, lång semester, rätt att vara ledig i sex dagar för välgörenhetsarbete, organiserad barnpassning, sjuklön på 100 % i 90 dagar, mm. Listan kan med andra ord göras lång.  Detta visar att alla inte lever med samma förutsättningar och att vi lever på andras bekostnad.

Reagera!

I ett hav av missförhållanden och hopplöshet går de emot strömmen. Against all odds. Detta inlägg skall tillägnas en organisation som kämpar för arbetsförhållanden och ett klädmärke som också jobbar för bättre arbetsförhållanden samt som endast använder ekologiskt material.

Rena kläder

Rena Kläder är ett nätverk av olika organisationer. Det består såväl utav solidaritets- och kvinnoorganisationer som ungdoms- och fackliga organisationer. Rena Kläder utgör egentligen bara den svenska delen av detta nätverk. Själva det internationella nätverket kallas för Clean Clothes Campaign och har sitt huvudkontor i Amsterdam. Målet för Clean Clothes Campaign är att förbättra villkoren för alla sömmerskor som syr våra kläder och skor. Framförallt arbetar de för att arbetstagare ska ha rätt att bilda fackföreningar. Därmed kan arbetarna tillsammans påverka sin egen situation.

Rena Kläder arbetar mycket med att sprida kunskap om hur klädindustrin fungerar till oss konsumenter. Om vi efterfrågar schysta kläder kommer vi få det. Rena Kläder sätter även press på företagen. De menar att det är viktigt att företagen inser att de har ansvaret för hur deras kläder blir tillverkade. Rena Kläder bevakar alltså hur företagen sköter sig i dessa frågor. Det är inte bara vi privatpersoner som köper kläder och textilier. Rena Kläder ser även till så att krav ställs på stat, kommun och landsting, så att mänskliga rättigheter vid produktionen efterföljs.

Rena Kläder stöder inga bojkotter. Det gör bara sömmerskorna arbetslösa. Däremot anordnas Blixtupprop för att stödja arbetarnas kamp för mänskliga rättigheter. På Rena Kläders hemsida kan man delta och bidra i ett Blixtupprop. På så sätt kan vem som helst bidra till förbättrade arbetsförhållanden för textilarbetare runt om i världen. Om Rena Kläder får som de vill kommer alla våra kläder bli ”renare”!

Dem Collective

 Annika Axelsson och Karin Stenmar är de två kvinnor som står bakom klädmärket Dem Collective. Märket grundades år 2004 som en reaktion mot att det ofta är miljön och arbetarna som tar den stora skadan då kläder tillverkas. De ville bevisa att det går att förena ekologi, etik, kvalité och genomtänkt design.

Redan i tonåren var Annika Axelsson intresserad av rättvis handel. Hon har varvat studier med långresor i bland annat Indien och på Sri Lanka. Karin Stenmar däremot har sina rötter i musiken. Det var när hon inför en turné skulle skaffa tröjor som hon ifrågasatte var man kunde hitta en rakt igenom schyst tröja. På en projekt-ledarutbildning möttes de två och det var på den vägen deras fabrik föddes, som idag ligger i Kadawatha, utanför Sri Lankas huvudstad Colombo.

Deras fabrik är långt ifrån det som man ofta ser på Sri Lanka. Nära flygplatsen i Colombo finner man en frihandelszon där 50 000 sömmerskor arbetar, med en minimilön som egentligen skulle kunna kallas slavlön. I frihandelszonerna behöver man inte betala någon skatt. När Annika och Karin skulle hitta en lämplig fabrik var detta inte något de var ute efter. De ville betala skatt och betala ut schyssta löner till arbetarna. Då fick de höra att det lät som ett spännande äventyr, men inte som någon företagsidé. Det hela slutade med att de startade en egen fabrik, den ”drömfabrik” de var ute efter.

I Kadawatha är den ekologiska bomullen det absolut dyraste som finns. Dem Colllective har valt att använda sig utav bomull odlat ekologiskt och rättvist i Norra Indien. Med hjälp av praktiska sömmerskeknep, förvaltas denna bomull till ett hållbart plagg. Produktionschefen Rukmani Dharmalatha ser till att arbetet blir så effektivt som möjligt, och så att i genomsnitt 120 t-shirtar blir färdiga varje dag på fabriken.

Många sömmerskor på Sri Lanka skulle nog anse att ett jobb på Dem Collectives fabrik vore ett drömjobb. Här får arbetarna en lön på 10 000 rupies varje månad, vilket är ungefär 3 gånger mer än vad en ”normal” sömmerska tjänar på Sri Lanka. Varje dag tas två teraster och alla får gå hem klockan fem. I en värld där sömmerskor jobbar för slavlöner i ohållbart många timmar, utan chans att träffa sina familjer, kan Annika och Karin ses som två hjältar. De kanske inte kan göra allt, men det är en bit på vägen!

Reagera!

Att den ekologiska bomullen varit i hetluften de senaste åren är ingen nyhet, men vad finns det egentligen för miljömärkningar av kläder och textilier?

Livsmedelsbranschen har kommit en bit längre när det gäller miljömärkningar än textilbranschen. Det kan bero på att skillnaden mellan att producera miljömärkta livsmedel och miljömärkta kläder är stor. Kläder produceras ofta internationellt och består ofta av byten av leverantörer för varje säsong. Det är dessutom mycket vanligare att de kända miljömärkena används på livsmedlen. KRAV-märket finns på många livsmedelsprodukter. Köper du en KRAV-produkt vet du att inga bekämpningsmedel eller något konstgödsel använts. Textilbranschen däremot består av en enda röra av egna märkningar som vanligen använts och mer kända märken såsom Svanen. I detta inlägget tänkte jag bena ut vad det finns för olika märken på våra kläder och vad de innebär.

Nivå A

Naturskyddsföreningen har delat in alla miljömärkningar i 2 olika nivåer. Den ena nivå A, är den man ska välja i första hand. Här ställs det krav på att både beredningen av textilråvaran i fabriken samt  att råvaran är ekologiskt odlad eller återvunnen. Dessa 5 märken tillhör nivå A:

Bra Miljöval, Svanen, EKO-sustainable textile, EU-blomman och Demeter.

Nivå B

Här är kraven inte lika hårda. Endast hur beredningen av textilråvaran går till i fabriken. Dessa två märkningar tillhör nivå B:

Bra Miljöval och EU-blomman

Alltså miljömärkena Bra Miljöval och EU-blomman kan tillhöra båda nivåerna!

Inga miljömärken, men bra ändå

Många kan lura sig av att märkningarna Öko-tex och Rättevisemärket också skulle vara miljömärken, men det är de inte. Däremot fyller märkena en annan funktion. Köper du ett plagg med Rättvisemärkt bomull garanteras bland annat att bönderna fått schysst betalt. Öko-tex märkningen däremot fungerar som ett hälsomärke. Det innebär att det färdiga plagget är fri från hälsofarliga kemikalier.

Är du osäker på hur de olika miljömärkena ser ut? Klicka HÄR för att få se en bild på miljömärkena och för att läsa mer om dem! 

Butikernas egna miljömärkningar

Många butiker använder sig av egna miljömärkningar. H&M jobbar mycket med ekologisk bomull och återvunnen polyester. På Indiska återanvänder man många gamla tyger för att sedan göra nya plagg. På Kapp-Ahl däremot används märkningen Öko-tex. Som tidigare nämnt är detta inte ett ”riktigt” miljömärke, utan snarare ett hälsomärke. Det garanterar bara att det inte finns några skadliga kemikalier kvar i plagget. Det är få kedjor som använder sig av kända märken som Svanen eller EU-blomman.  Butikernas så kallade egna miljömärkningar försvårar för konsumenten att hålla reda vad varje enskilt märke står för. Ekologisk bomull betyder egentligen bara att själva bomullen är ekologisk. Resten av plagget kan sedan vara blekt, färgat på vanligt vis. Det är därför svårt för konsumenten att hålla koll på i hur stor utsträckning produktionen är miljöanpassad. Är det enbart bomullen eller hela plagget?

Med tanke på hur många olika märkningar det finns, är detta verkligen en djungel av miljömärkningar. För att få tag på det där miljömärkta plagget får man verkligen ta sig igenom en svårgenomtränglig djungel av kläder.

Var kan man hitta de affärer som säljer miljömärkta textilier?

Genom att gå in på Naturskyddsföreningens hemsida, hittar du butiker som säljer miljömärkta textilier och kläder!

Reagera!