Av det jag tidigare berättat om arbetsförhållandena, så är det uppenbart att pengarna inte går till själva arbetarna på klädfabrikerna. Frågan är då vart pengarna tar vägen längs produktionskedjan? Detta ska undersökas i dagens inlägg.

Billiga och dyra kläder 

En och samma fabrik kan producera kläder för olika märken som både är billiga och dyra. Med detta sagt finns det alltså ingen garanti att dyrare kläder har producerats under bättre omständigheter. Det finns heller ingen garanti för att dyra kläder producerats mer miljövänligt, så länge det inte finns någon ekologisk märkning. Eftersom kläder i olika prisklasser tillverkas i en och samma fabrik, är alltså lönerna för arbetarna generellt sätt densamma, lika låg för de dyra som för de billiga kläderna. Det är lätt att luras av att ett dyrt pris på skjortan kan kopplas ihop med högre löner för de som arbetat med produktionen. Det är därför viktigt att veta att priset på plagget inte säger någonting om hur själva tillverkningsprocessen sett ut.

Vad är det man betalar för?

Om du köper ett märkesplagg är det i regel designen, varumärket och i viss mån kvalitén du betalar för. Om du i stället köper ett billigt plagg från någon budgetkedja kan du samtidigt vara rätt säker på att de som tillverkat det billiga klädesplagget knappt fått någon lön heller.   

Reklam, reklam och åter reklam

Något man inte får glömma är alla pengar som företagen lägger på marknadsföring av sitt eget märke. Detta gäller billiga, som dyra kedjor. Varje dag möts vi av reklam (framförallt nu i juletider), vare sig vi vill det eller inte. Det kan vara på TV, på Internet eller på någon affisch. Mycket av reklamen vi stöter på kommer från olika klädkedjor. Det beror på att det varje år läggs enorma summor på marknadsföring hos klädföretagen. Ett exempel är det kända företaget Nike, som varje år lägger ungefär 8 miljarder kronor på att marknadsföra sitt imperium. Nikes årliga försäljning uppgår till ungefär 82 miljarder, vilket betyder att hela tio procent spenderas på marknadsföring. Det är mycket pengar, med tanke på hur låga löner många arbetare har.

Ett par skor blir till, -vem får biten av kakan?

Enligt en undersökning om arbetskostnaderna för ett par sportskor för 700 kr, som Clean Clothes Campaign gjort visade det sig att lönekostnaderna är så låg som 2:80 svenska kronor per par. Vinsten som fabriken får är ungefär 15 kr av de 700. Transporten går på ca 35 kronor för varje par skor. Av det som är kvar tar Nike, Puma m.fl (som skulle kunna vara de företag som tillverkat skorna) omkrinng 231 kronor och resten, ca 350 kronor, tar butiken som sedan säljer skorna. Av de 231 kronor som ev. Nike eller Puma tar går ungefär 59:90 kronor till marknadsföring och "Nikes" företagsvinst blir ungefär 94:50 kr. Så här kan det se ut i uppdelningen, om vem som får biten av kakan. Grundaren till Nike och idag även företagets VD, Phil Knight, är ingen fattiglapp. Tack vare att Phil Knight grundade Nike, är han idag bland de topp 100 rikaste personerna i världen, med en förmögenhet på omkring 10,4 miljarder dollar (beräknat år 2008).

Kända ansikten tjänar stora pengar

Det är även vanligt att företagen anlitar kända, framstående personer när de ska göra reklam för den nya kollektionen. Nike har bland annat använt sig av golfstjärnan Tiger Woods. Hans kontrakt innebar att han på 5 år fick 800 miljoner kronor från Nike. Det är alltså ingen billig historia att anlita kändisar som reklampelare. Något som kanske kan jämföras med de där ynka kronorna de som sytt kläderna eller gjort skorna tjänat. Man kan i snitt räkna med att för varje sko som tillverkats har sömmerskan tjänat mellan 2-10 kronor.

Bryr sig kändisarna?

Stjärnorna gör alltihop möjligt för företagen, men är kändisarna medvetna om vad de gör reklam för? Bryr de sig, eller är de bara ute efter pengar? Det är klart att stjärnorna är en del av företagets värde. De är ofta hårt knutna till företagens marknadsföring- och försäljningsarbete. Däremot kan det vara svårt för alla idrottsstjärnor och andra kändisar att hålla koll på hur det de gör reklam för producerats, när knappt någon alls, inte ens företaget själv nödvändigtvis har koll.

Varför väljer vi märkeskläder när de är producerade på samma sätt?

För att få svar på frågan får man nog ställa denna fråga till sig själv: ”Varför köper jag märkeskläder?”. Idag verkar det som att alla företag är ute efter ett imageskapande. Man ska känna sig speciell i deras kläder. Sverker Lindström beskriver i sin bok Gränslösa Kläder att dessa märkesnamn är status och ger betydelse. Det har en inbyggd livsstilsfaktor. Själva produkten, varifrån den kommer och hur den har tillverkats tycks få allt mindre betydelse.

Reagera!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

”Tänk inte på kläder som det pris du betalat, tänk på dem som en resurs och en massa timmars nedlagt arbete” (Grön Design, 2008, s.93)  Det finns många sätt vi konsumenter kan påverka och ställa krav på våra kläder, kanske fler sätt ...

Att handla som tidigare nämnt 24 kilo textil per person och år tar skada på såväl miljön som för de sömmerskor som arbetat för en svältlön. Detta är inget man ser när man går in i en nyöppnad fräsch butik full med alla nya trendiga jeans och toppar, ...

I ett hav av missförhållanden och hopplöshet går de emot strömmen. Against all odds. Detta inlägg skall tillägnas en organisation som kämpar för arbetsförhållanden och ett klädmärke som också jobbar för bättre arbetsförhållanden samt som endast använ...

Att den ekologiska bomullen varit i hetluften de senaste åren är ingen nyhet, men vad finns det egentligen för miljömärkningar av kläder och textilier? Livsmedelsbranschen har kommit en bit längre när det gäller miljömärkningar än textilbransche...

Textilindustrin är idag den sjätte mest förorenade industrin i världen. Som ett sken från klar himmel kom den ekologiska bomullen. Den blir alltmer vanlig, men ännu utgör den ekologiska bomullen mindre än 1 % av världens totala bomullsproduktion.  ...